De allra flesta myror inomhus i ett svenskt hem är trädgårdsmyror som letar sött, och det är ett tätnings- och städproblem. En myra med rödbrun mellankropp är något helt annat, även när den bara är en halv centimeter lång. Hästmyrans arbetare mäter 5 till 14 millimeter enligt SLU Artdatabanken, och hästmyran gnager gångar i husets virke. Enligt Riksantikvarieämbetet kan en konstruktions bärighet påverkas om angreppet är stort. Vilken av de två du har avgör om du ska täta en list eller titta efter fukt bakom en vägg.
Myran vid sockerskålen bor nästan aldrig i huset
Den art de flesta möter heter trädgårdsmyra, Lasius niger. SLU Artdatabanken beskriver den rakt ut som den vanligaste myran inomhus: den tar sig in genom springor för att stjäla sötsaker, och anlägger ibland tillfälliga bon i blomkrukor. Arbetarna är 2 till 5 millimeter långa, med mörkbrunt till svartbrunt huvud och bakkropp.
Var boet ligger avgör resten. Enligt samma källa anläggs det i marken, i relativt tät och hög markvegetation, ofta med en lös jordhög ovanpå, och bara mer sällan i murken ved. Samhällena kan bli stora, med något tiotusental arbetare. Myrorna på diskbänken bor alltså i regel inte i huset. De pendlar dit från en gräskant, en rabatt eller en stensättning, och det spår du ser är en transportväg in till en födokälla.
Praktiskt betyder det att åtgärden ligger i springan och i sockerskålen, inte i konstruktionen. Ett myrspår från en golvlist till en burk honung är obehagligt, men det är inte en byggskada.
När myrorna blir en olägenhet i lagens mening
Ordet olägenhet har en juridisk innebörd som är värd att känna till, särskilt om du bor i hyresrätt. Miljöbalken 9 kap. 9 § säger att bostäder ska brukas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur, och att ägare eller nyttjanderättshavare ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Vad som räknas som en olägenhet definieras i 9 kap. 3 §: en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Nyckelorden är ”ringa eller helt tillfällig”. Några myror en varm vecka i juli når sällan dit. Ett angrepp som återkommer vecka efter vecka i en lägenhet gör det oftare. Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt är nästa fråga vem som ska agera, och svaret följer ansvarsfördelningen för husets gemensamma delar snarare än myrornas art. Vår genomgång av vad en fastighetsjour täcker och var ditt eget ansvar tar vid går igenom den gränsdragningen.
Hästmyran är ett problem av en annan storleksordning
Riksantikvarieämbetet, som ansvarar för kunskapen om skadeinsekter i byggnader och samlingar, skriver att hästmyran ibland kallas ”Nordens termiter”. Jämförelsen haltar på en punkt: hästmyran äter inte trä. Den gnager ut gångar och utvidgar boet allt eftersom samhället växer. Skadan kommer alltså av bortgnagt material, inte av att virket konsumeras som föda. Riksantikvarieämbetet lägger till två följder: gångarna kan bli ingång i träet för andra träskadegörare, och i värsta fall kan en konstruktions bärighet påverkas.
SLU Artdatabanken beskriver hushästmyran, Camponotus herculeanus, som en av få nordiska myror som lever i tät skog. Den bygger bo i såväl dött som levande trä, huvudsakligen barrträd, genom att gnaga ut gångar mellan årsringarna. I levande granar kan gångarna sträcka sig tio meter upp i trädet, och flera stubbar och stockar kan höra till ett och samma samhälle via underjordiska gångar. Artdatabanken tillägger: trots att arten är storvuxen och vanlig i stort sett hela Norden märks den inte mycket, inte ens när den bosätter sig i trävirket i hus, och det inträffar ofta och förorsakar då stora skador.
Det är hela poängen med att skilja arterna åt. Trädgårdsmyran syns och stör. Hästmyran syns knappt och kostar pengar.
Fukt och röta är en riskfaktor, inte ett bevis
Att murket virke är en typisk boplats är väl belagt. Artdatabanken beskriver jordhästmyrans, Camponotus ligniperda, bon som ofta liggande i jorden under stenar men även i murken ved i stubbar och stockar, och Riksantikvarieämbetets förebyggande råd handlar i första hand om att rensa bort gamla trämaterial som murkna stubbar och döda träd i närheten av huset.
Men båda källorna säger också något annat. Riksantikvarieämbetet skriver uttryckligen att hästmyran bygger bon i både rötskadat och friskt virke, och Artdatabanken att hushästmyran bygger i såväl dött som levande trä. Hästmyror i en syll är alltså inte i sig ett bevis på en fuktskada, och en fuktutredning som inte hittar något gör inte myrorna ofarliga.
Fukt och röta gör alltså virket mer attraktivt och höjer risken, samtidigt som ett angrepp i bärande trä är ett skäl i sig att leta efter fukt på samma ställe. Hittar du en gammal läcka i samma vägg har du två saker att åtgärda, inte en, och då är det värt att läsa hur du spårar och begränsar en vattenläcka steg för steg.
Storleken avgör mest, men inte allt
Kroppslängden är den praktiska nyckeln på köksbänken. Måtten nedan kommer från SLU Artdatabankens artbeskrivningar respektive Riksantikvarieämbetets insektsnyckel. Intervallen överlappar i den nedre kanten, så en myra på 5 millimeter går inte att artbestämma enbart på storleken.
| Art | Arbetare | Drottning | Källa |
|---|---|---|---|
| Trädgårdsmyra (Lasius niger) | 2 till 5 mm | 7 till 10 mm | SLU Artdatabanken |
| Hushästmyra (Camponotus herculeanus) | 5 till 12 mm | 14 till 17 mm | SLU Artdatabanken |
| Jordhästmyra (Camponotus ligniperda) | 6 till 14 mm | 16 till 18 mm | SLU Artdatabanken |
| Hästmyra, samlat i byggnad | Vuxen 6 till 18 mm, svart eller mörkbrun med rödbrun mellankropp | Riksantikvarieämbetet | |
Färgen hjälper till. Hästmyror har en tydligt rödbrun mellankropp mot en mörk kropp, medan trädgårdsmyran är jämnt mörkbrun till svartbrun med bara en svagt ljusare ton på mellankropp och ben. De två hästmyrearterna är däremot mycket svåra att skilja från varandra, och för husets del spelar det ingen roll vilken av dem det är.
Fem observationer som pekar ut vad du har
Artbestämning på ett fotografi är svårt. Däremot går det långt med fem saker vem som helst kan iaktta i sitt eget hem, och de väger tyngre tillsammans än var för sig.
- Storleken och färgen. En jämnt mörk myra under 5 millimeter är i praktiken aldrig en hästmyra. En myra på 9 millimeter eller mer med rödbrun mellankropp är i praktiken alltid en.
- Var i huset de rör sig. Ett tydligt spår från en yttervägg till en födokälla i köket är trädgårdsmyrans mönster. Enstaka stora myror som dyker upp inne i ett rum utan spår, gärna nära källartrappa, syll, fönsterkarm eller altandörr, är hästmyrans.
- Spån. Riksantikvarieämbetet pekar ut kombinationen av gångar utan gnagspån inne i träet och spånhögar i närmiljön. Hästmyran bär ut det bortgnagda materialet, så små högar av trärester under en list, en sockel eller ett fönsterbleck är ett starkt tecken. Trädgårdsmyran lämnar inga sådana.
- Ljud. Samma källa nämner rassel i väggarna. Ett svagt prasslande från en vägg eller ett bjälklag en tyst kväll är ingenting en trädgårdsmyra åstadkommer.
- Tiden på dygnet, och på året. Hästmyran är främst nattaktiv men syns även dagtid. Svärmningen skiljer sig dessutom kraftigt åt: För båda hästmyrearterna anger Artdatabanken slutet av maj till början av juli, under eftermiddagen och kvällen, medan trädgårdsmyran svärmar i slutet av juli eller början av augusti. Bevingade myror inomhus i juni är alltså en helt annan signal än bevingade myror inomhus i månadsskiftet juli och augusti.
Slår tre eller fler av punkterna in åt hästmyrehållet är det motiverat att undersöka virket där myrorna rör sig, och att samtidigt leta efter fuktkälla i samma konstruktion. Slår ingen av dem in är det ett tätnings- och hygienärende.
Vad du får bekämpa själv
Bekämpningsmedel mot myror måste vara godkända av Kemikalieinspektionen, och godkännandet styr vem som får använda produkten. Enligt myndighetens egen ordlista till bekämpningsmedelsregistret visar behörighetsklassen just detta: produkter i klass 1 och 2 får bara användas yrkesmässigt, medan produkter i klass 3 får användas av alla, det vill säga även av privatpersoner. Som privatperson är du alltså hänvisad till klass 3. Vilka produkter som är godkända just nu, och med vilka användningsvillkor, kontrollerar du i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister, som också visar produkter vars godkännande har upphört.
Mot trädgårdsmyror räcker enkla åtgärder ofta långt, och Riksantikvarieämbetet delar upp dem. Vid ett pågående angrepp: våttorka golven för att få bort myrornas doftspår, och täta springorna. Förebyggande: håll rent, gå regelbundet ut med soporna, förvara skafferivaror i täta förpackningar, ta bort vegetation runt husgrunden, se till att träd och hängande grenar inte når huset och sätt insektsnät i ventiler.
Mot hästmyror gör en burk myrmedel vid ett spår i regel ingen nytta. Samma källa är tydlig med att alla bon måste lokaliseras och drottningen hittas för att få bort dem helt, och boet kan sitta inne i en konstruktion flera meter från där du ser myrorna. Det är arbete för någon som kan skadedjur. Samma logik gäller för getingar, där det är boets läge och inte artens namn som avgör om du kan agera själv, vilket vi går igenom i guiden om getingbo hemma och när du ska ringa saneringsfirma. Ska du anlita hjälp akut gäller samma försiktighet som vid all jourupphandling, och vår guide till att välja jourhantverkare utan att bli lurad går igenom vad du bör kontrollera innan du säger ja till ett pris i telefon.
Vad ett fynd faktiskt bör leda till
Skillnaden mellan de två fallen är i grunden en tidsfråga. Trädgårdsmyror är ett problem som löses den vecka du bestämmer dig för att lösa det. Ett hästmyresamhälle i en syll växer långsamt och tyst, och Artdatabankens observation att arten knappt märks ens när den bosatt sig i husets trävirke är just därför obehaglig: skadan hinner bli stor innan den blir synlig.
Ser du stora, mörka myror med rödbrun mellankropp inne i huset flera gånger under en sommar, öppna inte plånboken för en akut sanering direkt. Titta först efter spånhögar, känn efter om trä låter ihåligt när du knackar, och kontrollera om det finns fukt i samma konstruktion. De iakttagelserna kostar ingenting och avgör om nästa samtal ska gå till en skadedjurstekniker, till en fuktutredare, eller till båda. Samma logik för att skilja en olägenhet från en strukturell risk gäller för andra skadedjur i huset, vilket vi går igenom i guiden om tecken på råttor och när du måste anlita en skadedjurstekniker. Fler guider för akuta lägen i hemmet finns samlade på Akutservice startsida.
Senast faktagranskad: 26 augusti 2026