Sitter getingboet under takfoten och du behöver en stege för att nå det, ska du inte ta bort det själv i kväll. Når du boet stående på marken, ingen i hushållet har reagerat allergiskt på stick och du använder ett medel som är godkänt för privatpersoner, kan du ta bort det själv. Ett bo inne i en vägg, i isoleringen eller högt upp på en vind är ett ärende för en saneringsfirma. Och sitter boet inte i vägen kan du ofta låta det vara, eftersom samhället dör av sig självt på hösten.
Fråga först om någon i hushållet är allergisk mot stick
Har någon i familjen tidigare fått en kraftig reaktion på ett getingstick ska ingen av er stå under boet. Det gäller oavsett var boet sitter.
Allvarliga allergiska reaktioner på geting- och bistick är ovanliga, särskilt hos barn. Insektsallergi brukar visa sig mellan 10 och 30 minuter efter sticket, enligt 1177 om insektsallergi. Den som har reagerat kraftigt tidigare kan behöva ha allergimediciner hemma och bör tala med sin vårdcentral om det.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om den som blivit stucken blir svullen i ansiktet, får nässelutslag som kliar och blossar upp snabbt över kroppen, mår illa, känner sig yr eller kallsvettas. Det är tecken på en allergisk reaktion.
Många stick samtidigt är en risk även för den som inte är allergisk. En geting kan dessutom sticka flera gånger, eftersom gadden saknar hullingar, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Ju fler stick, desto mer gift får kroppen, och barn, äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom är oftast känsligare, skriver 1177 om getingstick och bistick. Sitter boet ovanför en studsmatta, håll därför barnen borta från den tills boet har tagits bort.
Var boet sitter avgör om du klarar det själv
Ett getingbo är byggt av trä som getingarna skrapar loss och tuggar till pappersmassa. Det kan hänga fritt under ett tak, sitta i grenar, i hålor i marken eller i ihåliga träd, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Läget avgör hur nära du måste komma och hur snabbt du kan backa.
| Var boet sitter | Det som gör läget svårt | Klarar du det själv? |
|---|---|---|
| Under takfoten, altantaket eller carporten | Du står under boet och kan inte backa snabbt om du står på en stege | Ja, om du når boet stående på marken och ingen är allergisk. Nej, om du behöver stege |
| På fasaden, vid ett flyghål | Du ser bara hålet. Boet sitter bakom panelen | Nej |
| Inne i en vägg eller i isoleringen | Boet går inte att nå utan att öppna väggen | Nej. Öppna aldrig en vägg med ett aktivt bo i |
| På vinden | Boet kan sitta högt och växa ostört hela sommaren | Oftast nej |
| I marken, ett så kallat jordbo | Storleken syns inte, och steg och gräsklippare skakar boet | Svårare än det ser ut. Märk ut platsen först |
| I en tät häck eller buske | Boet upptäcks ofta först när häcksaxen är intill det | Märk ut platsen och vänta till hösten om du kan |
Ett getingbo under takfoten kräver oftast stege
Ett bo under takfoten syns och ser ut att vara lätt att nå. Men takfoten sitter oftast så högt att du behöver stege, och då är stegen den farliga delen. Ett stick högt upp på en stege kan sluta i ett fall. Når du boet från marken med armarna kan du ta det själv, om ingen i hushållet är allergisk.
Ett getingbo i fasaden eller väggen når du inte själv
Ser du getingar flyga in och ut genom en springa i fasaden, vid en ventil eller under ett fönsterbleck, sitter boet bakom. Det du sprayar i hålet når inte boet, och ett igentäppt hål löser ingenting så länge samhället lever innanför.

Bålgetingen bygger gärna bo på vinden
Bålgetingen bygger gärna bo i ett gammalt träd eller på en vind. Den är Nordens största getingart, 25 till 35 millimeter lång enligt Naturvårdsverkets faktablad om getingarter, och samtidigt den fridsammaste av våra getingar och måste provoceras ordentligt för att sticka, enligt Naturhistoriska riksmuseet.
Bålgetingen är aktiv på natten, så det hjälper inte att ta boet i skymningen, när getingarna är hemma.

Ett jordbo väcks av steg och gräsklippare
Jordgeting är inget artnamn. Vanlig geting, sydgeting och rödgeting bygger ofta bo i jorden, och samma arter bygger också ovan mark, gärna nära hus. När någon går eller klipper gräs vid ett jordbo sprids vibrationerna ned i boet och väcker getingarnas försvar, förklarar Naturhistoriska riksmuseet. Ett bo ovan jord utsätts nästan aldrig för samma sak. Gräsklippning vid ett jordbo kan därför ge många stick på en gång.

Getingboet växer under sommaren och dör på hösten
Ett getingsamhälle lever en enda säsong. Tidpunkten när du upptäcker boet avgör hur stort det hunnit bli och hur länge det finns kvar.
- På våren: drottningen som övervintrat kommer fram och börjar ganska omgående bygga ett nytt bo, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Hon bygger det första boet ensam och lägger ett ägg i varje cell. Ett bo du upptäcker då är litet och har bara en geting som försvarar det.
- Några veckor senare: de första arbetarna kläcks och tar över bygget och matningen. Drottningen lägger sedan bara ägg. Under en varm och inte alltför fuktig sommar kan boet bli stort.
- Augusti och september: nya drottningar och hanar kläcks och flyger ut för att para sig, enligt Naturhistoriska riksmuseet om det sociala getingsamhället. Boet har då vuxit hela sommaren.
- Eftersommaren och hösten: den gamla drottningen, arbetarna och hanarna dör. Bara de nya, befruktade drottningarna övervintrar, och nästa vår bildar de nya samhällen.
Ska boet bort är det lättast att ta det tidigt, medan drottningen är ensam. Och upptäcker du ett bo i september som inte sitter i vägen kan du ofta vänta ut säsongen, eftersom arbetarna och hanarna dör under eftersommaren och hösten.


Så tar du bort ett bo du når från marken
- Håll barnen och husdjuren borta. Flytta leken från studsmattan och stäng dörrar och fönster på den sidan av huset innan du börjar.
- Köp rätt medel. Godkända bekämpningsmedel har ett fyrsiffrigt registreringsnummer, och som privatperson får du bara använda medel i behörighetsklass 3. Numret kan du slå upp i Kemikalieinspektionens register för att se vilken klass medlet tillhör, enligt myndighetens råd om medel mot skadedjur och insekter. Medel i klass 1 och 2 får bara användas av yrkesmässiga användare. Samma regel gäller myrgift och andra insektsmedel.
- Läs förpackningen innan du öppnar den. Varningsmärkningen och anvisningarna säger hur medlet används säkert. Butiken är skyldig att informera dig om säker användning redan före köpet.
- Använd medlet utomhus bara om det får användas där. Kemikalieinspektionen har för vissa insektsmedel ett villkor om att de bara får användas inomhus, och ett sådant medel hör inte hemma på ett bo under takfoten.
- Rör dig lugnt och slå inte efter getingarna. Döda inte heller enstaka getingar vid boet. Getingar som har dödats avger doftsignaler som lockar till sig fler, enligt 1177.
- Behandla boet så som förpackningen anger. Anvisningarna säger hur medlet läggs på och om du ska vänta innan boet tas ned. Ta i vart fall ned boet först när det inte längre flyger getingar till och från det.
- Lämna rester och tomma förpackningar som farligt avfall på en återvinningscentral.
Får någon medlet i sig eller på sig: ring 112 och begär Giftinformation.
Fem misstag gör jobbet farligare
- Att ställa sig på en stege. Ett stick högt upp kan sluta i ett fall.
- Att täppa igen flyghålet i en vägg. Samhället lever kvar innanför, och du har fortfarande inte nått boet.
- Att klippa gräset eller gräva vid ett jordbo. Vibrationerna utlöser försvaret.
- Att tro att ett naturligt preparat är ofarligt. Naturligt betyder inte ofarligt, och även medel som bara avskräcker eller lockar insekter räknas som bekämpningsmedel och ska vara godkända.
- Att vänta till augusti med ett bo som ska bort. Då har boet vuxit hela sommaren.
När du ska ringa en saneringsfirma om getingboet
- Någon i hushållet har reagerat allergiskt på stick tidigare.
- Du behöver stege för att nå boet.
- Boet sitter i en vägg, i fasaden, i isoleringen eller högt upp på vinden.
- Boet sitter vid en entré, en uteplats eller en lekyta där ingen kan hålla avstånd, och det är för stort för att du ska nå det från marken.
En saneringsfirma får använda medel i klass 1 och 2 som du inte får använda. För klass 1 krävs dessutom tillstånd och utbildning, och tillståndet utfärdas av Folkhälsomyndigheten när syftet är att skydda bostäder. Kontrollera vad firman får göra och vad den tar betalt innan du anlitar den. Sanerare.se går igenom hur du väljer saneringsföretag. Var lika försiktig som när du väljer jourhantverkare utan att bli lurad. Jourverkstad.se har en bredare guide om när skadedjur i hemmet är ett akut ärende, med råttor och vägglöss vid sidan av getingar.
Du kan oftast komma i kontakt med en skadedjursbekämpare via ditt hemförsäkringsbolag. Bor du i hyresrätt är det fastighetsägaren som ansvarar för att bostaden är fri från skadedjur och som ska kontakta bekämparen. Ring hyresvärden eller försäkringsbolaget innan du ringer en firma. Var gränsen går mellan husets ansvar och ditt eget står i guiden om vad en fastighetsjour täcker.
Om någon blir stucken
Ett getingstick ger en intensiv, pulserande smärta, och huden rodnar och svullnar strax efteråt. Första dygnet kan svullnaden öka och smärtan stråla ut från stickstället, och besvären är ofta som störst mellan 12 och 24 timmar efteråt. Sticket är oftast inte allvarligt. Kyl stickstället med en isbit i en handduk eller med kallt vatten. Receptfri kräm med hydrokortison eller tabletter med antihistamin lindrar klåda och sveda, enligt 1177:s råd om getingstick. Fråga en läkare innan du ger hydrokortison till barn under två år.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om den som blivit stucken har fått sticket i munnen, är allergisk mot getingstick, eller om svullnaden, rodnaden och smärtan blir kraftiga och ökar efter några dagar. Den som är allergisk ska ta sina ordinerade läkemedel direkt efter sticket. Är vårdcentralen stängd, vänd dig till en akutmottagning.
Ring 112 om den som blivit stucken känner sig svimfärdig eller har svårt att andas. Finns en adrenalinpenna ska den tas först, och sedan ringer du 112. Stanna hos den som blivit stucken tills hjälpen kommer.
I mindre akuta fall svarar Giftinformationscentralen dygnet runt på 010-456 6700. När det är akut ringer du 112 och begär Giftinformation.
Giftinformationscentralen räknar tecken på allmänpåverkan, som illamående, matthet, ansiktssvullnad, klåda, utslag, blodtrycksfall och andningsbesvär, som första skäl att söka vård. Många stick samtidigt kan ge liknande symtom. Centralen räknar dessutom stick i ögat och många stick på småbarn eller äldre som skäl att söka vård. Centralen påpekar också att svullnad efter stick i munhålan eller svalget kan ge risk för kvävning.
En sammetsgeting ska du fotografera, inte bekämpa
Sammetsgetingen, Vespa velutina, är en invasiv bålgetingart från Asien som äter honungsbin. Inget bekräftat fynd har gjorts i Sverige, men ett fynd gjordes i Danmark sommaren 2025, och arten skulle kunna etablera sig i södra Sverige, enligt Naturvårdsverket. Boet kan bli upp till 75 centimeter långt.
Misstänker du en sammetsgeting ska du fotografera den och rapportera fyndet på invasivaarter.se. Bilden bör visa fötterna och bakkroppens färger, gärna med en linjal bredvid. Sammetsgetingen har gula fötter, bålgetingen mörka.
Getingarna gör också nytta
Getingar är rovdjur som fångar mängder av insektslarver till sina egna larver, och de vuxna dricker nektar och pollinerar bland annat äpple, plommon och hallon, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Ett bo på fel ställe ska bort. Ett bo i skogskanten eller på en vind du sällan går upp på kan ofta få vara kvar tills hösten tar det.
Senast faktagranskad: 29 oktober 2026
